- Om växande fattigdom, psykologi, barnens verklighet och de politiska krafterna bakom utvecklingen

Julen i Sverige är för många en tid av värme, traditioner och generositet. Men under de senaste åren har en annan berättelse vuxit fram – en berättelse om familjer som tvingas räkna varje krona, barn som märker mer än vuxna tror, och människor som kämpar för att upprätthålla värdigheten när högtiden kräver mer än plånboken klarar.

Fattigdomens nya ansikte i Sverige

Det talas ofta om att Sverige är ett rikt land, men statistiken visar att den ekonomiska utsattheten har ökat, särskilt bland ensamstående föräldrar, nyinvandrade familjer, unga vuxna och personer med funktionsnedsättning. Bakom siffrorna finns konkreta livssituationer:

• Hyreshöjningar samtidigt som inkomsterna står still.

• Dyrare mat, el och transporter.

• Bidrag och trygghetssystem som inte räknats upp i samma takt som priserna.

• Otrygga arbetsvillkor och deltidsarbete som inte räcker till en stabil ekonomi.

Julen förstärker detta. Kostnaderna för mat, presenter, resor och umgänge skapar ett tryck som gör att många familjer känner sig utanför redan innan december kommer.

Psykologin bakom den dolda skammen

Fattigdom handlar sällan bara om ekonomi. Det handlar om social smärta, skam och en känsla av att inte räcka till.

Skammen över att inte kunna ge

Föräldrar berättar ofta att julen är den tid på året då det är svårast att hålla masken. De vill ge sina barn samma möjligheter som ”alla andra”, men tystnaden runt middagsbordet, stressen inför skolans julavslutning eller önskelistor som inte går ihop skapar en psykisk börda som inte syns.

Uteslutningens mekanik

I psykologin talar man om ”social jämförelse”. Barn och vuxna jämför sig med andra, ofta omedvetet. När skillnaderna blir tydliga – dyrare presenter, nya mobiler, resor, märkeskläder, julfirande som syns i sociala medier – förstärks känslan av att stå utanför.

Emotionell utmattning

Många beskriver att december innebär en konstant stress: att jonglera skulder, att välja mellan elräkning och julklappar, att låtsas inför barnen. Denna påfrestning kan leda till ångest, sömnproblem och nedstämdhet.

Barnens perspektiv: De ser mer än vi tror

Barn som lever i ekonomisk utsatthet fattar ofta tidigt att något är fel, även om vuxna försöker skydda dem. Men deras sätt att förstå situationen skiljer sig från vuxnas.

Barn märker skillnaderna

• De kan se att klasskompisar får presenter de själva aldrig kan drömma om.

• De följer med på skolutflykter där ”ta med egen matsäck” blir ett hinder.

• De hör föräldrars viskande samtal om pengar.

• De känner energin i hemmet förändras när julen närmar sig.

Julens dubbla ansikte för barn

Barn kan bära en stark känsla av ansvar. De går kanske runt och tänker:
“Jag ska inte önska mig något dyrt.”
“Jag ska inte säga att jag vill ha samma sak som de andra.”

Fattigdom gör barnen äldre än de borde behöva vara.

Hur det påverkar självkänslan

Barn utvecklar sin självbild genom hur de tror att omvärlden uppfattar dem. När barns skillnader blir synliga – inga nya kläder, inga julklappar, inget kalasdeltagande – riskerar de att dra slutsatsen:
“Det är något fel på mig.”

Det är detta som gör ekonomisk utsatthet till ett allvarligt samhällsproblem – det formar barns framtidstro.

Politiska orsaker: Hur vi hamnade här

Ekonomisk utsatthet växer inte av en slump. Flera parallella politiska förändringar har gjort människor mer sårbara:

1. Nedskärningar och urholkning av trygghetssystem

Barnbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning, försörjningsstöd och A-kassa har inte följt prisökningarna. Det gör att låginkomsttagare halkar efter år för år.

2. Arbetsmarknadens fragmentering

Många jobb är i dag:

• deltidsbaserade

• visstidsanställningar

• osäkra med låg lön

• plattformsarbete utan trygghet

Det gör att människor fastnar i ekonomisk stress även när de arbetar.

3. Bostadspolitiken

Brist på billiga hyresrätter, höga bostadspriser och marknadsanpassningar har gjort att:

• hyrorna stiger snabbare än inkomsterna

• unga och ensamstående har svårt att få bostad

• många tvingas lägga över hälften av inkomsten på boende

4. Minskad offentlig service

När kommuner skär ned på fritids, psykologstöd, bibliotek, kulturskola eller föreningsstöd påverkas barn i utsatta områden mest.

5. Inflation utan kompensation

Höga matpriser, drivmedelskostnader och elpriser har slagit hårdast mot dem som redan levde på marginalen. Politiska insatser har delvis funnits, men ofta varit tillfälliga och otillräckliga.

6. Politiska prioriteringar

Under flera mandatperioder har politiken prioriterat:

• sänkta skatter för medel- och höginkomsttagare

• hårdare krav för bidrag

• minskade offentliga investeringar

Det har lett till ökade klassklyftor.

Konsekvenserna – och vägar framåt

Fattigdomens kostnad är inte bara ekonomisk. Den påverkar framtida utbildning, hälsa, karriärmöjligheter och tilltron till samhället.

Vad som faktiskt hjälper

Forskning visar att följande insatser gör stor skillnad:

• Höjda och indexerade barn- och bostadsbidrag.

• Billiga hyresrätter och social bostadspolitik.

• Starkare skydd mot osäkra arbetsvillkor.

• Satsningar på skola, fritid och föreningsliv i utsatta områden.

• Stöd till ensamstående föräldrar.

Det handlar om politiska val – och prioriteringar.

Julens skugga och hoppet om ljus

Trots allt finns en kraft i solidaritet. Många hjälporganisationer ser rekordmånga donationer från privatpersoner som vill hjälpa. Men långsiktiga lösningar kan aldrig vila på välgörenhet. De kräver politiska beslut, mod och insikten om att ett samhälle mäts bäst genom hur det behandlar de mest utsatta.

Julens verkliga värme uppstår inte i överflöd – utan i omtanke, rättvisa och gemenskap.

B K R O Cosmea