När högtiden förvärrar det som redan gör ont

Jul och nyår omges av berättelser om gemenskap, glädje och nystart. Men parallellt med detta pågår en annan verklighet – en som varje år återkommer med skrämmande regelbundenhet. För många människor innebär storhelgerna inte vila och trygghet, utan en period där redan existerande problem fördjupas och ibland slår över i tragedi.

Våld i nära relationer eskalerar

Statistik och erfarenhet från polis, socialtjänst och kvinnojourer visar att våld i nära relationer ofta ökar under storhelger. Flera faktorer samverkar: mer tid i hemmet, ökad alkoholkonsumtion, ekonomisk stress och starka emotionella förväntningar. När konflikter inte längre går att undvika, och när flyktvägar – arbete, skola, vardagsrutiner – försvinner, ökar risken för både psykiskt och fysiskt våld.

För kvinnor och barn som redan lever i utsatthet kan julen bli en instängd tid. Stängda mottagningar, reducerad tillgång till stöd och rädslan för att ”förstöra helgen” gör att många uthärdar mer än de borde behöva.

Barnen som tystnar

Barn är ofta de mest osynliga offren under storhelgerna. De bevittnar bråk, hot, våld och missbruk – men saknar språk, makt och möjlighet att ta sig därifrån. När vuxenvärlden sviktar blir barnets strategi ofta att bli osynligt, anpassningsbart och tyst.

Julen, som borde vara trygg, kan i stället förstärka känslan av skuld: Varför är vår familj inte som andras? Många barn bär dessa minnen långt in i vuxenlivet.

Missbruk och alkoholrelaterade dödsfall

Jul- och nyårshelgerna är starkt förknippade med alkohol. För personer med beroendeproblematik innebär detta en högriskperiod. Återfall, överdoser, olyckor och våld är vanligare när tillgängligheten och det sociala trycket att dricka ökar.

Samtidigt påverkas anhöriga – särskilt barn – som tvingas ta ansvar långt över sin ålder. Alkoholens konsekvenser stannar sällan hos den som dricker.

Ensamhet och psykisk ohälsa

Högtiderna kan också fördjupa ensamhet. För den som saknar familj, nyligen förlorat någon, lever i konflikt eller psykisk ohälsa blir kontrasten mellan idealbilden av julen och den egna verkligheten smärtsam.

Vården rapporterar ofta om ökad psykisk ohälsa under och efter helgerna. Självskadebeteende, suicidtankar och akuta kriser når ibland sin kulmen just när omvärlden förväntar sig lycka.

Samhällets begränsningar under helg

Samtidigt som behoven ökar, minskar tillgängligheten. Myndigheter, vårdinstanser och stödverksamheter går på jour- eller helgbemanning. För den som behöver hjälp kan tröskeln kännas oöverstiglig – både praktiskt och emotionellt.

En högtid som kräver ansvar, inte förnekelse

Det är viktigt att förstå att tragedierna inte orsakas av julen. De finns redan där. Men högtiden fungerar som en förstärkare – av stress, av ensamhet, av våld och av ohälsa.

Att tala om detta är inte att ta ifrån någon glädjen i julen. Det är att bredda bilden. Att erkänna att samtidigt som vissa firar, kämpar andra för att överleva helgen.

Och det är först när vi ser hela verkligheten som vi kan ta ansvar – som medmänniskor, yrkesverksamma och samhälle.

Ingen ska behöva bära sina mörkaste stunder i tystnad, bara för att kalendern säger helg.

B K R O Cosmea

Andra inlägg

• Lucias historia - från helgonlegend till svensk tradition
• En hälsning från B K R O Cosmea
• Adventstid
• “När julens ljus inte når alla”
• När julen glimmar och plånboken ekar tom: En berättelse om växande fattigdom i Sverige
• Julen i skuggan av brist – en berättelse om den växande fattigdomen i Sverige
• Fattigdom i det tysta
• Jag har sett utsattheten från insidan
• När mörkret faller tidigare än ljuset kommer: Om nyfattigdomens osynliga ensamhet